Tillsammans för klimatet

Solnas påverkan på klimatet idag

Under 2023 var det totala utsläppet av växthusgaser inom Solna stads geografiska gränser 115 tusen ton koldioxidekvivalenter. Av detta kommer 89 000 ton från trafiken. Omräknat i växthusgasutsläpp per invånare motsvarar utsläppen under 1,5 koldioxidekvivalenter per Solnabo och år. Sedan år 1990 har utsläppen av växthusgaser inom Solna stads gränser minskat med ungefär fyrtio procent.

Det är framför allt trafiken som bidrar till växthusgasutsläpp inom Solna. Nästan åttio procent av alla växthusgasutsläpp inom Solna beräknas komma från transporter. Personbilstrafiken står för störst utsläpp av transporterna, följt av utsläpp från lastbilar.

Växthusgasutsläppen inom Solna stads geografiska område visar endast en liten del av det totala växthusgasutsläpp som invånarna, företagen och verksamheterna i Solna bidrar till globalt. De klimatpåverkande utsläppen som uppstår utanför Solna stads och Sveriges gränser, genom konsumtion, utgör en växande andel av de så kallade konsumtionsbaserade utsläppen. De konsumtionsbaserade växthusgasutsläppen för Sverige motsvarar cirka åtta ton per person och år.

Förväntade klimatförändringar i Solna

Solna förväntas bli varmare i ett framtida förändrat klimat. Om växthusgasutsläppen globalt fortsätter som idag fram till 2100 beräknas årsmedeltemperaturen i Stockholms län vid slutet av seklet att ha stigit med nära fem grader. Om utsläppen av växthusgaser istället minskar globalt från och med år 2040 förväntas temperaturökningen i Stockholms län kunna stanna på under tre grader i snitt.

Till följd av ett förändrat klimat förväntas årsnederbörden i Stockholms län öka med mellan 20–30 procent mot slutet av seklet. Störst ökning i nederbörd förväntas ske under vinter och vår. Risken för kraftig och intensiv nederbörd förväntas öka med omkring 20-30 procent om utsläppen av växthusgaser fortsätter utan att begränsas.

När både nederbörd och temperatur ökar leder det till att flöden i vattendrag och sjöar förändras. Tillrinningen till vattendragen och sjöarna i Stockholms län förväntas att öka markant under vintern i ett framtida klimat. I samband med att nederbörd under vintern i högre grad kommer falla som regn istället för snö förväntas vårfloden försvinna och istället ersättas av ett högre flöde under vintern. Sommarmånaderna kommer att få betydligt lägre vattenflöden då avdunstningen ökar. Förändringen i klimatet leder även till att vattennivån i havet höjs. Det framtida medelvattenståndet för Östersjön i Stockholmsområdet förväntas, utifrån dagens kunskapsläge, öka med max 40 cm mot slutet av seklet.

Läs mer om klimatförändringar hos Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Vilka är Solna stads viktigaste åtgärder för klimatet?

• Minska utsläpp från trafiken, genom satsning på tunnelbana och cykling m. m.
• Fjärrvärmen är idag till 98 % fossilfri, men målet är 100 %.
• Konsumtionen behöver bli mer hållbar – Solna stad ställer krav i sina egna upphandlingar och gör kampanjer som Tillsammans för klimatet för att engagera invånare. Det finns också särskilda aktiviteter för intresserade företag.

Tunnelbanan förlängs

Tunnelbanans gröna linje ska förlängas från Odenplan till Arenastaden i Solna. Det skapar fler resmöjligheter till några av Stockholms snabbast växande stadsdelar. 80 000 arbetsplatser och 11 000 bostäder ska byggas utmed sträckan. Trafikstart är 2028. Den som tar bilen till jobbet släpper ut mer än 20 000 gånger mer koldioxid än den som tar tunnelbanan eller pendeltåget (svenskkollektivtrafik.se).

Cykelbanor byggs ut

Vi bygger nya cykelvägar, men framför allt satsar vi på att uppgradera de befintliga cykelvägarna, med en stor satsning på cykelinfrastruktur runt om i staden. En person som har fem kilometer till arbetet kan minska sitt koldioxidutsläpp med cirka 300 kilogram per år och spara 2 200 kronor i bensinpengar, genom att vid 85 % av tillfällena välja att cykla till arbetet i stället för att köra bil (Källa: Transportstyrelsen).

Fler solceller i Solna

Solna stad har fram till 2026 satt upp solceller på tio kommunala byggnader och planerar för fler installationer. 100 kvm i bästa solläge ger el motsvarande en normalstor villas behov. (energimyndigheten.se)

Klimatneutrala resor och transporter

För att främja en övergång från fossila till förnybara drivmedel underlättar staden utbyggnaden av laddinfrastruktur för elbilar. Under de kommande åren planeras för ett 40-tal publika laddstolpar på allmän plats i staden. Solna stad arbetar också aktivt med att öka kunskapen bland fastighetsägare om hur de kan gå tillväga för att installera laddstolpar. Senast år 2035 ska allas Solnas verksamheter ha en fossilfri fordonsflotta och 100% av upphandlingar med fokus på transporter, fordon och arbetsmaskiner ska ha krav på fossilfrihet.

Klimatneutral energiproduktion och energianvändning

All energianvändning har en klimatpåverkan. Utsläppen från el och fjärrvärme i Sverige uppgick 2024 till drygt 4 miljoner ton växthusgaser. I Solna är motsvarande siffra knappt 18 tusen ton (2023), varav fjärrvärmen står för cirka 820 ton. Energianvändning är ett av de konsumtionsområden som har störst klimatpåverkan från en kommunal organisation. För att nå stadens klimatmål behöver energianvändningen både bli mer effektiv och användning av förnybar energi öka.

Klimatneutral livsmedels- och avfallshantering

Livsmedelshanteringen, från produktion till konsumtion, beräknas stå för omkring 25 procent av Sveriges totala klimatpåverkan idag. Livsmedel är ett av de konsumtionsområden som har störst klimatpåverkan från en kommunal organisation. Även hantering, förbränning och transport av avfall ger upphov till stora utsläpp av växthusgaser. Genom att istället förebygga eller återvinna avfall kan klimatpåverkan minska. För att nå stadens klimatmål behöver klimatpåverkan från livsmedels- och avfallshanteringen i staden minimeras.

För att minimera klimatpåverkan från avfallshanteringen fokuserar staden på att bland annat möjliigöra ökad materialåtervinning bland hushåll, verksamheter och företag vid ny- och ombyggnation. Staden fortsätter att utveckla och erbjuda mobila avfallstjänster (exempelvis mobil miljöstation) till stadens invånare. Läs mer om avfallstjänster på sidorna om avfall).

Staden kommer de kommande åren även lägga särskilt fokus på att avfallshanteringen i stadens egna verksamheter. Staden ska också vid inköp av varor och tjänster, där det är relevant och möjligt, ställa krav på materialåtervinning, återbruk och avfallsminimering.

För att minimera klimatpåverkan från livsmedelshantering i staden har staden tagit fram en strategi för hållbar och hälsosam mat i stadens verksamheter. Dessutom ska 100% av relevanta upphandlingar med fokus på livsmedel ska ha klimatkrav senast år 2035. Staden ska framåt i högre utsträckning köpa in livsmedel med mindre påverkan på klimatet, sett utifrån hela livsmedelskedjan och individens behov.